Tack!

Miljoner tack för alla gratulationer! Jag har tillåtit mig att bara njuta av den magi det är att bli mamma och få komma hem med ett barn som fått ”klartecken” från BB, slickat såren efter det som varit när Sofia Josephine föddes och försökt förstå allt som är och har varit. Det finns inga ord som kan beskriva den lycka jag känner för att livet gett mig så mycket mer än jag någonsin vågat hoppas på. Jag fick mina drömmars förlossning och var totalt närvarande när lilla Chloé gjorde sin entré till världen i v 38+6, att hon skulle komma innan minst en veckas övertid fanns inte i min vildaste fantasi 🙂

 

Ska skriva ett inlägg om min förlossning och om vilken gigantisk skillnad två förlossningar kan ha i ett inlägg alldeles snart. Har svårt att hitta tiden just nu med en 3 veckors bebis imorgon och en lite större tjej med ögoninflammation som behöver dagis mer än någonsin. Men det kommer, kan bara säga att hela förlossningen tog 4 1/2 timme från det att värkarbetet startade – sist tog det 16!

 

Än en gång många många tack från oss alla för de fina hälsningar vi fått ❤

Septemberbebis

Trots att jag inte är här så mycket så tittar jag in för att säga att fostervattnet gått nu i eftermiddags, 8 dagar kvar till bf! Har även fått lite ljusrosa flytningar som med största sannolikhet är en initialblödning, men än så länge bara diffusa värkar med långt avstånd. Ska snart in till förlossningen på kontroll, sen får vi se vad som händer 😉   Allt jag vill är att barnet mår bra på alla sätt, det är det absolut viktigaste av allt!

Håll tummar och tår att allt går bra och att vi får en frisk liten bebis i famnen inom de närmaste dygnen ❤

Mot ljusare tider?

Helgen har varit bra här hemma bortsett från att min astma/allergi är i princip oförändrad, det verkar som att regnet gav lövsprickningen sista kicken även om det säkert föll ner en hel del pollen till marken. Det känns lite dubbelt att äta mediciner eftersom jag helst av allt inte vill äta det nu när jag väntar barn, mängderna har ju blivit större tack vare att inte bm och läkare lyssnade på mig från början. Oro, alltid denna oro. Hur skönt hade det inte varit att bara få njuta av miraklet i magen? Ödmjuka för det vi fått men oroliga att något ska hända. Imorgon ska jag till läkare för remiss till allergi- och lungmottagningen samt följa upp mitt akutbesök.

Övergången till vanlig madrass från spjälsäng har gått över förväntan, jag går in ca en gång per natt och stoppar om henne och så sover hon sedan. Inatt somnade även mamman bredvid och vaknade där i morse 😉

Vi hoppas och väntar på positiva besked på måndag, Peter sökte upp ett företag han ville arbeta för och de behövde folk omgående. Så imorgon ska han träffa personalansvarig och får förhoppningsvis en normal anställning och vår situation har med det blivit rejält mycket lättare 🙂    Nu i eftermiddag är vi hembjudna till mina föräldrar på våfflor, ska bli intressant att se vad pärlan tycker om det – och om det över huvud taget kommer att bli någon middag för fröken sen.

I övrigt händer inte mycket här, mina tankar har redan börjat gå till förlossningen och hur jag vill ha det när det är dags. Den här gången vet jag ju vad som händer och vad jag vill förändra sedan sist, förutsatt att allting går bra vill säga (men det måste jag ju förutsätta). Viktigast för mig är att få vara mycket mer närvarande nu och få hjälp tillbaka till andningen när jag villar bort mig, d v s mindre lustgas, och att jag får veta var i förloppet jag är och inte höra att det är snart klart när det är långt kvar. När Sofia Josephine föddes trodde jag helt ärligt att hon var född vid två tillfällen, långt innan hon var det, eftersom hjärnan inte kopplade på grund av lustgasen.